Kamben

Mmmm, färdiggrillade kamben från delikatessdisken till middag. Serverades med majonnäs, crème fraiche samt en såndär cheddardip man har till tacos.

Till lunch åt jag tisdagens middag som bestod av blomkålsmos från frysen samt benfri karré med en gräddsås smaksatt med svart- och grönpeppar. Min stora fråga är dock, hur fasiken micrar man gräddsås utan att den separerar?

Frukost: Äggasmör på tre ägg. Och en kopp kaffe lite senare när jag kände att koffeinhuvudvärken började smyga sig på. Fast nu ljög jag, den drack jag ju till lunch.

Nya friska tag

Sedan vi började knapra fett i slutet på juli och fram till tårtkalaset har det ju inte hänt så mycket med kroppen som jag skulle vilja, mer än de faktiska hälsovinsterna som förvisso betyder väldigt mycket. Nu har jag som ambition att finska på kroppsfettet och har tagit i med hårdhandskarna.

Gårdagen vet jag inte om den är representativ då jag med säkerhet fick i mig alldeles för lite energi i fettform:

Frukost: Äggmjölk smaksatt med julte.
Mellanmål: Två koppar kaffe med grädde.
Lunch: En tjock körv.
Middag: Thaimat.
Kvällsmat: En ganska äcklig mozzarella.

Idag har jag försökt gå ut lite mer aggressivt på fettet.

Frukost: Omelett på tre ägg och en skvätt mjölk. På med ost och över hällde jag stekfettet.
Lunch: Kaffe med smör i, skinkmajo. Majon har fått modifieras lite. Till en början gjorde jag den på rå lök och skinka, sen föll löken bort av ren lathet. Idag hade jag i champinjon och ruccola. Smarrigt.

Får se om det börjar ge resultat. Lånade ju Sten Stures bok på bibblan, och där fick jag det svart på vitt: mer energiprocent från fett ger större viktminskning. Nu har jag förvisso tre fjärdedelar kvar av boken att läsa, men vi kan ju åtminstone börja såhär. Med mer fett alltså.

Tårtkalas

Dotterns födelsedagsfirande blev ett frosseri i tårta som hette duga. En gigantisk smörgåstårta och en prinsesstårta för ett helt kompani blev inte uppätna trots ett deltagarantal långt över tjugo. Det löste vi med bakfyllebuffé för grannarna dagen efter.

Inte nog med kopiösa mängder tårta, så gick jag och grannkärringarna ut på stan. Bortre kärringens födelsedagspresent var en helkväll på stan och det blev en 15-rätters meze med tillhörande rödvin som sedan avslutades på mördarn' med ytterligare en flaska rött och diverse drinkar och öl.

Så nu är måttet rågat för ett tag framöver. Mannen har gnällt hela dagen över sin kolhydratfylla, själv har jag mått förhållandevis bra. Imorgon kör vi stenhårt igen, här ska ökas fettintag med hjälp av äggmjölk.

Otippat frukostalternativ

Har varit i skolan sent sen i tisdags och därför är det rätt tomt i kylen. Några egentliga frukostalternativ finns inte som jag känner sug efter. För att få i mig mat och för att klara av skoldagen fick det idag bli en matlåda med ost- och skinksoppa med trattkantareller. Definitivt ett enklare alternativ än att ställa sig och först diska stekpannan och sen steka upp bacon.

Paradrätten modifierad

Ända sedan vi träffades har mannen haft som sitt signum att göra en gratäng med köttfärs och potatis, toppad med ostsås. Nu går ju potatis fetbort, så istället kokade jag blomkål istället. Ostsåsen var helt sonika grädde och riven ost, smaksatt med massa vitlök (mycket viktigt), vitpeppar och schysst buljong. Blanda ihop stekt köttfärs, blomkål och sås i en gratängform, toppa med en smarrig riven ost. Eftersom blomkålen kokas innan behöver man bara ha inne gratängen tills osten fått färg. Ligger man inne med bra simultanförmåga fixar man ju sås, köttfärs och blomkål samtidigt, så det är ingen tidskrävande rätt direkt. I runda slängar, max en halvtimma. Sen är man mätt igen.

Söndagsjogging

Dagens runda: 3,2 km på blandat underlag varav 2 km jogging i intervaller.

Födelsedag

Ikväll har jag druckit nästan en hel flaska champagne själv. Mannen kände sig lite krasslig och var inte speciellt sugen. Fick flaskan i bröllopspresent av vänner till mina föräldrar, och kände att idag var en passande dag att dricka den på. Dottern fyller ett år samt att imorgon har vi varit gifta i ett halvår. Var bubblet har satt sig återstår att se imorgon, men jag har förvånansvärt nog sett fram emot att springa hela dagen, och det tänker jag göra imorgon. Kanske tar mig ut till havet när vi ändå är i närheten.

Andra varvet

Ok, idag sprang jag igen. Och jag undrar lite vad det är som försiggår. Det blev sammanlagt tre intervaller idag, men däremot var den första på 2 km. Hallå? Vad är 400 meter mot 2 km? Snacka om förbättring. Och det var inte ens jobbigt. Andra intervallen på 500 meter gav mig lite håll, men ett par hundra meters promenad och sista sträckan gick bra igen. Fortsätter jag såhär blir det väl Götelaborgsvarvet nästa år. Nån som hänger på?

Springa

Igår fick jag för mig att ta en powerwalk när jag ändå var ute och slängde lite återvinning. Det hela slutade med att jag sprang istället. Eftersom jag i princip aldrig nånsin sprungit, samt att jag bär på en hel del överflöd i vikt körde jag lite lugnt med intervaller. Jag med min fantastiska förmåga att uppskatta avstånd tänkte att det var ju bra med ca 100 meter jogga åt gången, men nu när jag mätte så var det ju faktiskt närmare 400 meter per gång. Halleluja, totalt ca 1,5 km spring. Här sätts det rekord redan på första försöket. Ska nog planera in samma runda imorgon igen och se om jag kan hålla ut lite mer.

Gulasch

Grytbitar stekta i kokosfett och passerade tomater (4g kh/100g) fick puttra i 1½ timme med lagerblad, svartpeppar och buljong. Sen slängde jag i fänkål, blomkål (damnit, glömde löken) samt grädde. Smakade av med lite chilipulver. På med en klick crème fraiche och så var det bara att äta.

Stiltje

Ja just det. Det händer inte så mycket här, varken viktmässigt eller på bloggfronten. Har lessnat på att väga mig, men av födsel och ohejdad vana fortsätter jag göra det och blir lika sur varje gång. Vågen står baskemej still trots att omgivningen ser att min kropp har förändrats.

Jag försöker fortfarande se till de positiva följderna av att äta LCHF-mat. Jag kanske har sagt det förr, men det tål att upprepas. Framför allt är min ohälsosamma inställning till mat som bortblåst samtidigt som jag egentligen bara äter för att jag verkligen är hungrig/har låga energinivåer. På delad förstaplats kommer dessutom det bortblåsta suget efter att stoppa nåt i mun bara för att.

Får se när jag tar tag i ätandet och analyserar vad som är problemet. Har dock minskat drastiskt på mjölkprodukterna i flytande form, bortsett från grädden i kaffet. Jag kontrar med majonnäs istället. Förra veckan gjorde jag slut på en hel burk - själv.

Det blir inte så stor variation på menyn nu när både jag och mannen lider av idétorka och noll motivation till att surfa matbloggar, vilket borde vara förenat med stor tillfredsställelse. Det är väl nackdelen med att förlora den känslomässiga njutningen till maten. Inte för att det är trist att äta LCHF-mat, tvärtom. Men maten har som sagt inte alls lika stor betydelse länge. Så i brist på annat forsätter jag att äta skinkmajjo och tonfiskmajjo med ett och annat ägg.

Måste dock bara påpeka att förhållandet till kolhydraterna är lite som en missbrukares. I fredags var jag ute på after work och drack några glas vin och "unnade" mig ett gäng lökringar. Kvällen avslutades med en hamburgare, och sen var det inte mer med det. Trodde jag. Dagen efter hamnade jag i nån sorts panikfrosseri och tryckte i mig pasta, bröd och godis. Helt sjukt. Inatt och idag har jag fått betala för det i form av magsmärtor och frekventa toalettbesök. Att man inte lär sig. När ska man inse att man är en nykter kolhydratmissbrukare och leva därefter?

Skinkstek i lergryta

Lök, vitlök, röd paprika, fänkål, morötter, salt, peppar och smör. Oså skinksteken då förstås. Fast den syns ju knappt. Hällde på en skvätt vatten också innan jag kastade in den i en kall ugn. Eller ja, den hann bli lite ljummen, men i princip kall. Ratten på 200 grader.

Under tiden åt jag lite minimozzarella.

Två timmar senare: Mört och gött kött, fick vila i folie medan jag byggde såsen. Såhär mådde den efter en omgång med en kniv.

Reducerade vätskan från grytan och hade i grädde. Tog lite av löken samt en vitlöksklyfta och mixade till puré för lite extra smak.

Baconmatta

Idag bjöds det på Woven bacon till middag hos oss.

Steg ett: Fläta ihop valfri mängd bacon så tätt som möjligt, hysta sedan in den i ugnen för tillagning.

Steg två: Nu är baconmattan väldig varm. Här gäller snabba ryck.

Steg tre: häll på riven ost efter smak. Här användes noname-ost från jättepåsen (26% fett skulle jag tro) samt riven Kvibille ädelost, det gröna till höger.

Steg fyra: Rulla ihop mattan med osten i. Lämpligt förfarande kan vara att använda någon form av gummihandskar som isolerar bort lite av värmen samt lite bakplåtspapper, för det är jävligt varmt. Osten kom direkt från frysen, så vi slängde in den i ugnen en liten sväng till.

Slutresultatet: Perfekt smält ost inuti en rulle av bacon. Sparris toppad med smör och vitlök till. Gudomligt.