Ischoklad

Jag har en last, det måste jag erkänna. Jag gör ischoklad och stoppar i mig dem på löpande band. Nackdelen är dock att jag blir lätt illamående efter ett tag. Kokosfett verkar inte vara min grej, inte i stora mängder iaf. Gott samvete kan man ju ha i alla fall, eller ja, någorlunda. Ett styck ischoklad ligger på under grammet i kolhydratmängd. det är najs.

50 gram kokosfett
100 gram mörk choklad (86%)

Smält i vattenbad och häll upp i formar. Förvaras lämpligtvis i kylen då de tenderar att bli gryniga när de blir rumstempererade. Jag får ut dryga 30 ur en sats.

Mumsmiddag

Bankade, stekta kotletter av fläskkarré med salt och svartpeppar på, med en sås av grädde och grönpeppar rätt ner i stekpannan. Hur gott som helst. Jajemen, slickar tallriken gör jag också.

Bah, igen.

Jag har ingen större motivation att skriva något just nu då det inte händer något på viktfronten. Äter på som vanligt, men uppenbarligen är fördelningen fett-proteiner-kolhydrater fel efter som det står stilla. Köpte en bok av Sten-Sture (den jag lånade på bibblan) när jag tog en dagstur till Ullared i fredags. 8,95. Rena rånet. Ska läsa vidare eftersom jag inte orkade läsa klart innan det var dags att lämna tillbaka den.

I brist på annat så gör jag lite avsteg. Som igår då det bakades tunnbröd i svärföräldrarnas källare. Eller idag när jag bakade surdegsbaguetter. Gjorde det mest för att testa. Jag gillar att experimentera, och saker som får stå framme och börjar lukta lite skumt, det är min grej det. Oftast omedvetet dock.

Surdegsbrödet var en hit enligt dottern. Fryser in allt i lagom stora bitar som hon kan suga på under en hel dag. Mycket godare än en torr skorpa tydligen.

Majonnäs

Mannen tyckte inte vi skulle köpa en femkiloshink med majonnäs. Den skulle hinna bli dålig, eller åtminstone en sölig bakteriehärd. Istället gjorde vi en kompromiss och köpte två enkilosbyttor.

Fredagsmys

Gårdagen gick rätt så hyfsat. Mannen åkte iväg på firmafest, så jag och dottern hade lite fredagsmys framför oss. Hon fick en burk med pastastjärnor i köttfärssås, och efter det gjorde jag middag till mig själv. Tidigare hade vi tagit en promenad i höstmörkret (jag i reflexväst och hon lite senare under ett neongult regnskydd jag köpte på vägen) och handlade lite fredagsmysingredienser.

Förvånansvärt nog (eller inte?) är utbudet av schysst fisk mycket begränsat. I min påse hamnade dock en påse rödspättefiléer som var MSC-märkta. När jag ändå var i farten köpte jag dessutom en burk eko&krav-kokosmjölk. Av det vevade jag ihop en fisksoppa med curryblad, vitpeppar, lite tomatpuré, salt samt limejuice. Inte nog med det, jag toppade soppan med en 50-grams smörklick. Smarrigt och mättande.

För att göra fredagsmyset komplett testade jag en annan variant av kladdkaka när dottern väl var i säng. Inte så kladdig, då jag överskred tillagningstiden lite. Ganska nötig i konsistensen. Hade nog uppskattat en mer intensiv chokladsmak. Ska testa med smält choklad i nästa gång istället.

Som tillägg är kolhydratmängden för hela kakan max 20. Det beror på hur man räknar på mandeln. Förpackningarna brukar ange 4,5 gram kolhydrater, men någon som gjort beräkning i MinMat fick det till runt 19 då KH för mandel där ligger på 13.

3 ägg
150 gram smör
100 gram mandel (mald till mjöl)
1/2 dl kakao
1/2 dl sukrin

5-10 minuter i 175-gradig ugn.

Jag smörade formen och "bröade" med malen mandel för säkerhets skull. När den var färdig (enligt mig) ställde jag ut den på balkongen en stund. För närvarande har vi COOPs egna spraygrädde i kylen. Den är lyckligt nog osötad, precis som ICAs egna. Trots mängden grädde var kakan lite torr, men god ändå. Vad som förvånade mig var att den trots sukrinet inte var speciellt söt, och därmed triggade den inte igång något ytterligare sug. Pluspoäng.

Resten av kakan hamnar nog i portionsbitar i frysen. Tror inte jag kommer få i mig hela kakan de närmaste dagarna om inte Mannen vräker i sig den i sin bakfylleångest. Han är inte ett jättestort fan av choklad, men man vet ju aldrig.

Under fem? Knappast

Det där med att vågen nu skulle röra sig igen. det var ju befängt av mig att tro något sådant. Så nu kör jag med en mer aggressiv taktik. Har använt MinMat för att hålla koll lite grann, men så tar man sig ut och dricker lite kaffe, eller så äter man något som är helt omöjligt att räkna ut. Gårdagen faller under den kategorin. Frukosten gick bra. Sen blev det lite jobbigare. Köpte ju mat från den lokala thaien, och den vet man inte riktigt vad det är i för nåt. nån currypasta, kokosmjölk och kött skulle jag tro, men man vet ju aldrig.

Idag har det gått betydligt bättre. Frukosten var kanske lite för lite fett i, men energiprocenten var ändå 75%. Lunchen var inte den godaste skinkmajonnäsen jag ätit, men mätt blev jag. Än så länge ligger jag på energifördelning 1%, 16% och 83%. Totalt intag av kolhydrater: 4,25 gram. Det är nog dumt att satsa under fem direkt, får köra under tio kanske.

En orgie i ost

Fryst broccoli i en gratängform lagom för en person. Var ensam hemma, och det här var det enda jag kände för att äta.

Massa Puck i ett jämnt lager uppepå. Inte helt lätt då den är ganska fast i konsistensen.

Lite cheddarostrester som låg och skräpade i kylen. Eller skräpade är kanske fel ord, den hade bara fått flytta från ostkupan till förmån för nästa ost.

Och lite Port Salut som grädde på moset. Fast mos är det ju inte. Ost på osten snarare.

In i en varm ugn. Runt 225 skulle jag väl tippa på. 25 minuter kändes som en lagom tid innan jag hann börja bli vrålhungrig.

Hyvlad Port Salut gör sig inte riktigt som gratängost.

En fullkomlig smakexplosion av tre sorters ost. Puck betedde sig exemplariskt som bas i gratängen. Oväntat lyckat experiment med andra ord.

Idag gjorde jag en variant med stekt köttfärs med vitlök och finfördelad broccoli. Pucken var svårare att kleta på här då den kanade runt på köttfärsen. Till slut gick det ändå. Hade parmesanost på toppen. Slutresultatet blev smarrigt det också.