Påsken som gick

Hade inga större fasor inför påsken eftersom julen gick helt smärtfritt. Dock hade jag tänkt att äta lite memma, och det gjorde jag. Sen åt jag en massa annat också som inte ingick i planen. Annandagen fastade jag till middagen, nu är jag tillbaka på banan igen. Har dock undvikit vågen, mest för att bespara mig från onödig ångest som inte skulle tillföra något mer än just ångest.

Nu har jag tänkt att försöka ta tag i mitt "lufsande". Intervaller står på schemat, ska bara ta mig ut också.

Hej igen!

Bacondimman ligger tät som på slagfältet i Lützen. Köksfläkten gör inte så stor nytta när frukostbaconet åkte i pannan åt mig och Mannen. Julhelgerna har varit helt katastrofala. Frosseriet har inte haft några gränser. Men nu är det slut på det roliga. Med en sockerbakfylla som heter duga börjar jag med att rensa ut allt det dåliga som hunnit samlas i kylskåp och skafferi.

Har ingått en pakt med grannflickorna om att vi ska vara snygga till beach 2010. Vägning varje måndag med köp av fyra trisslotter som straff för den som gått upp i vikt. Den som gått ner mest får lotterna. Mätning av väl utvalda kroppsdelar ska nog läggas till på kontrollschemat.

Dagens frukost:
Två ägg
8 skivor bacon, allt stekt i kokosfett
en kopp kaffe

Slapp söndag

Vaknade sent, så som helgerna brukar vara. Stekte bacon till mannen och bacon och ägg med ost på till mig själv. Note to self: det är inte jättebra att steka ägg i cocosfett.

Eftersom vi skulle iväg på söndagskaffe hos vänner åt vi innan vi åkte. Karrébiffar, saltade och pepprade, stekta i cocosfett. På med lite grädde för lite göttig sås. Till det gjorde jag blomkålsmos med smör, ost och grädde, kryddad med färsk timjan.

Hos vännerna drack vi kaffe och åt några minimuffins. När vi väl var på väg hem igen var vi så hungriga att det blev lite hämtmat. Mannen syndade med en calzone, själv var jag lite smartare och tog en kebabsallad. Däremot föll jag för frestelsen och åt upp nästan all pizzabröd. Inte värt de efteråt. Mest för att det inte var så gott som jag föreställde mig, men också för att jag insåg att jag hade lika gärna kunnat låta bli.

Däremot hittade jag Kavlis Aioli på tub som jag förälskade mig i i Finland, helt fantastisk på korv istället för senap eller ketchup. Jag åt en hel tub själv på mindre än två veckor.

Resumé

Finlandssemestern har gått hyfsat matmässigt. Första veckan var hur bra som helst och all korv vi grillade innehöll inte mer än runt 2 gram kolhydrater per 100 gram. Chilismältost, vitlökskorv, baconkorv, ost- och pepparkorv. Mmmm, korv.

Sen blev det lite tråkigt med samma mat hela tiden. Inte nog med det hade alla släktingar fläkt upp sitt tax free-godis överallt. Det blev en godisbit här, en bullebit där, och när vi minst anade det hade vi pressat i oss syltmunkar, hamburgare, godis och läsk. Som grädde på moset havererade magen av allt socker. För inte kan man vara smart och ta ett vettigt alternativ, man går på det värsta direkt. Vi kan säga att det berodde på att vi var mitt ute i skogen så låter det bra. Eller hur?

Väl hemma har det inte gått så bra heller, men mest har det berott på att kylskåpet har ekat tomt. Nu är det dock välfyllt med massa gött, och sen i eftermiddags är vi åter på banan.

När jag tömt kamerorna kan jag uppdatera med lite semesterbilder, men fram tills dess suger jag på eftersmaken från den cocosfettstekt halloumin.

Fredagsmiddag

Efter lite bastu tände vi grillen och slängde på färdigmarinerade karréskivor. Gjorde en sallad på tomat, lök, isbergssallad, gurka och god salt fetaost. Olivolja, vinäger och svartpeppar. Klämde ihop en massa smör med två pressade vitlöksklyftor, så nu stinker jag helt sjukt mycket.

Hemma hos föräldrarna finns det så många frestelser. Att vara här förknippas så mycket med mat, så fastän man egentligen inte är sugen så blir man det automatiskt ändå. Godis, fikabröd, kakor, nygräddade baguetter och massa kolhydratrika grillsåser. Men hurra för oss, det har gått bra. Imorgon (eller senare idag) ser jag fram emot en ägg- och baconfrukost.

Dagens bravader

Skulle få spontanbesök av väninnan och hennes två barn. Var tvungen att snabbt som attan fixa något att stoppa i min för att sedan röja upp. Lösningen blev en burk fiskbullar med ost på samt tomat och egen inlagd gurka till. Dock kände jag efter en gurkebit att den var vidrigt söt. Fascinerande att man redan fått avsmak för det söta.


Åt en minimuffin till kaffet. Bakade dessa i förra veckan, och de är marginellt större än en knäck eller ischoklad. Smakade inte jättegott egentligen, återigen en påminnelse om hur fantastiskt bulltanden blivit stympad.

Till mellanmål åt jag två stekta ägg med lite getost. När mannen kom hem gjorde han en ostsås som fick agera spabehandling för ett gäng broccolibuketter i ugnen. Till det åt vi stekta kotletter. Har inte riktigt fått koll på hur man gör en sås som inte är jätterinnig, så mitt i maten bytte vi taktik. Allt finfödelades och åts som soppa istället. Minst lika gott, plus att man faktiskt fick i sig något.


Teveaftonen var lång, så till kvällsmat vispade jag lite grädde och blandade ner en näve egenhändigt plockade blåbär. Den la sig som ett lock i magen så jag friskade upp med en klunk fil.

Det känns helt sjukt att äta såhär. Fett med fett och kött. Det återstår att se om det ger några resultat. Än så länge har falluckorna för min del varit helgerna när vi besöker mina föräldrar. Automatiskt går man till kylskåpet för att se vad man kan stoppa in i mun. Nu måste jag istället öppna kylen för att titta vad jag faktiskt vill äta för att inte sabba för mig själv. Det bästa är att mannen är med på noterna, så vi kan peppa varandra till att inte pressa i sig en baguette bara för att, eller okynnesäta fem glassar för att man har tråkigt.

Tredje dagen avklarad, och det känns hur bra som helst. Förutom den här bisarra känslan över att äta fett med fett och kött. Typ.